Hur uppfattar barn och unga konceptet Idol? Hur går tittandet till? Vilken roll spelar diskussioner i kvällstidningar och på nätet? Medierådet lanserar i dag studien Jag ser mig - En etnografisk studie av barns och ungas förhållande till programmet Idol. Syftet är att sprida kunskap om hur barn och unga uppfattar och konsumerar Idol.
Är tv egentligen farligt för de yngre barnen? Hur har deras internetanvändning förändrats under 2000-talet i Sverige? Hur mycket ser chilenska förskolebarn på tv? Vad betydde Sagan om ringen-filmerna för Nya Zeelands barn-tv? Dessa och fler frågor rörande de yngsta barnens medievanor besvaras i den nya antologin The Emerging Media Toddlers.
Tv-kanaler som har sitt hemvist i Sverige lyder under svensk lag (t.ex. SVT1, SVT2 och TV4) medan kanaler med hemvist i andra länder lyder under lagarna i respektive land (t.ex. har TV3 och Kanal 5 sin hemvist i Storbritannien). Gemensam bas för alla EU-länders lagstiftning på området är EU-direktivet Television utan gränser.
Under uppväxtåren ser barn i Sverige på tv mer än 10 000 timmar. Det är ungefär lika lång tid som barnen tillbringar i grundskolan.
Margareta Rönnbergs senaste bok Från Barnjournalen via Lilla aktuellt - till Häxan Surtants Rapport? analyserar tv-nyheter för barn med en jämförelse av Barnjournalen och Lilla aktuellt i fokus. Rönnberg framhåller s.k. public journalism som ideal - att journalistikens syfte inte är att lösa de problem man berättar om utan istället aktivera publiken och få dem att själva vilja lösa dessa problem.
Att se tv-våld ökar risken för att man i långa loppet ska bli aggressiv och våldsam. Det menar forskarna bakom en amerikansk studie.
Det svenska International Clearinghouse on Children, Youth & Media vid Göteborgs universitet har publicerat en antologi som handlar om såpor och Reality-tv och deras betydelse för barn och unga.
Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100
Telefon: 08-405 10 00 E-post: info[a]medieradet.se
www.medierådet.se www.youtube.com/medieradet